Jaktformer

Olika typer av jakt och jaktformer

I Sverige finns det flera olika sätt att bedriva sin jakt. Nedan kan du se en sammanfattning om de olika jakttyperna. Klicka på rubriken och se vilken utrustning som lämpar sig bäst till jaktformen. Vissa skrivelser är tagna från jägarförbundet även länkar till djurarter.

Pürschjakt/Pyrschjakt även kallat smygjakt (Hitta produkterna här)
En jaktform som enligt många är den absolut roligaste och renaste jaktformen vi har. Den bedrivs efter de flesta jaktbara arterna vi har i Sverige och som kräver goda kunskaper om jaktmarkens utformning, olika djurarters vanor, deras rörelsemönster och från dig ett stort tålamod och planering. Jakten bedrivs genom att smyga fram till lämpligt skottläge vid djurets daglega, eller känd betesplats. Mycket viktigt att du har bekväma mjuka och tysta skor/kängor och ju tystare du kan ta dig framåt Jakten bedrivs oftast med ett kulvapen men kan även när lagen tillåter även bedrivas med hagelvapen.

Vakjakt även kallad vaktjakt (Hitta produkterna här) 
Bedrivs i princip som pürschjakt/smygjakt men skillnaden är att jägaren sitter still och tyst utomhus eller i en vakkoja och inväntar djuret. Här behövs planering och kunskap om jaktmarken. Bra app att använda för att se vindriktningar under tiden du sitter och vakar är en klar fördel. Jägaren placerar sig på en plats där djuren ofta passerar, man kan också vänta vid ett välbesökt betesområde.

Många fördelar finns med att vara i ett jakttorn. Jägaren får god sikt, stöd för vapnet, och bra kulfång eftersom alla eventuella skott riktas mot marken. Dessutom är det lättare att viltet inte känner någon vittring eftersom jägaren sitter högt.

Vilket vilt?
Från torn bedrivs främst vaktjakt på älg och annat hjortvilt. Jaktformen tillåter ett säkert urval av djur samt lugna skottillfällen. Jakten på råbock brukar vara en blandning av smyg- och vaktjakt. Intill gryt och kända viltpassager kan man bedriva vaktjakt på räv och grävling. Då är det viktigt att jägaren sitter i lä av det område från vilket viltet väntas komma.
Vaktjakt på bäver och mink bedrivs på våren. Bävern jagas när den går upp på sina matplatser, morgon och kväll. Minken jagas mars-april under parningstiden. Hanarna letar då parningsvilliga honor. Broar, dammar och öppna strandsträckor är lämpliga vaktplatser.
Vaktjakt går även att bedriva på skogshöns om man känner till vilka platser orrar och tjädrar brukar komma till i första gryningsljuset.

Vakskytte 
Vaktjakt vid åtel kallas vakskytte och är en gammal jaktform på räv. I gamla bondesamhället hittar man ursprunget till jaktformen. Då sköts räven från någon glugg i ett fähus när den på natten sökte föda i gödselstackar och avskrädeshögar. Om ladugårdar innehåller djur är dessa fortfarande en bra vakplats.
Grunden för åteljakt är själva åteln, som bör anläggas tidigt på säsongen. För att räven ska vänja sig vid att hitta något ätbart vid sina besök är det viktigt att underhålla sina åtlar hela året. Vakskytte på räv lämpar sig väl vid månsken och när snön täcker marken.
Kråkfågel och mink kan också skjutas på åtel. Även vildsvin kan skjutas nattetid på åtel.

Klappjakt (Hitta produkterna här)
En mycket spännande jaktform där ett större eller mindre antal människor (drevkarlar) till fots driver viltet mot en passkedja av jägare. Denna jaktform kräver otroligt hög skyttedisciplin och där man som jaktledare är väldigt tydlig med vad som gäller eftersom det oftast är många människor som rör sig i såten nära skyttegränsen. Kanske inte den mest vanliga formen utav jakt men det är en riktigt trevlig jaktform.

Jakt med drivande hund (Hitta produkterna här)
Bedrivs med hundar som driver bytet i lugnt tempo mot passkyttar som placerat sig vid kända viltväxlar. Kan med fördel även bedrivas som enmansjakt och då försöker hundföraren genom att lyssna på hundens turer komma i pass för drevdjuret. Att vara hundförera och få fälla för egen hund är nog det roligaste ögonblicket. 

Jakt med stående hund (Hitta produkterna här)

Jakt med stående fågelhund handlar om att hunden ska få fågeln att försöka gömma sig genom att ligga still och trycka, ofta i en tät vegetation.

Hunden söker ut, ofta som i ett stort zick-zack-mönster mot vinden framför hundföraren som går. Hunden söker efter spårlöpor eller efter en direkt närkontakt med fågeln.

När hunden får närkontakt med fågeln stannar den, ofta tvärt, med nosen vänd åt det håll vittringen kommer. Det kallas då att hunden står.
Jägaren närmar sig då sakta hunden, färdig att skjuta, och manar på hunden att resa fågeln, alltså få den att flyga upp. När fågeln lyfter skjuter jägaren. Direkt efter att hunden lyft fågeln ska den sätta, eller lägga sig igen.
När fågeln är skjuten skickas hunden ut att apportera, hämta, det fällda viltet.

Så jagas ripa i fjällen men även skogsfågel som tjäder och orre, samt fältfågel som fasan och rapphöna.

Bedrivs i huvudsak vid fågeljakt där hunden spårar upp fågeln och markerar tyst var fågeln trycker genom att stå och visa riktningen med nosen. Hundföraren/skytten avancerar fram och triggar hunden att mota upp fågeln för skott. Jaktformen används ibland även vid harjakt.

Jakt med kortdrivande hund (Hitta produkterna här)

Kortdrivare är en hund som bara driver en kort stund och slutar när viltet lämnar det begränsade jaktområdet eller såten som det även kallas.

En jaktmark kan delas in i flera olika såtarlite beroende på vilken typ av jakt som kommer att bedrivas.
Jakt med kortdrivare genomförs i marker där det finns gott om vilt och där det är lätt ätt begränsa jaktområdena.

Rådjur, dovhjort men även vildsvin, annat klövvilt och småvilt som hare och räv jagas med kortdrivare.
Skyttarna ställs ut på pass och därefter går hundföraren in i såten med sin kortdrivare jaktkompis. Ibland går en annan hundförare in från annat håll i såten lite beroende på jaktområdets utformning, vindriktning med mera. Hunden söker igenom terrängen och får viltet i rörelse, reser viltet (andra kallar det upptag).
Sedan förföljs viltet en kort sträcka, helst under skall givning. Därefter återvänder hunden.
När det gäller vildsvin ställs höga krav på hunden eftersom svinen inte alltid är benägna att flytta sig. Då krävs modiga hundar som dock inte under några omständigheter får bli övermodiga eftersom de då lätt kan bli skadade. Under jakten passerar viltet förhoppningsvis en passkytt som kan få ett bra skottläge.

Jakt för bulvaner och vettar (Hitta produkterna här)

Konstgjorda fåglar som används på land för att locka till sig fåglar kallas bulvan. Fåglar som används på samma sätt i vatten kallas vettar.

Kråkfåglar
Sedan mycket länge har man bedrivit jakt på kråkor med bulvaner. Förr i tiden användes ofta levande berguv. Jaktformen bygger på kråkfåglarnas medfödda ilska mot rovfåglar. Bulvanen placeras inom gott skotthåll från en skjutkoja eller gömsle, där jägaren sitter väl gömd. Tidig vår är den bästa tiden för att jaga kråka.
Man kan med fördel även använda en uppstoppad duvhök eller räv.

Duva
Vid duvjakt används också bulvaner för att locka till sig duvorna. Man ska försöka att eftersträva och skapa ett tydligt intryck av en flock tryggt betande duvor. Använd 10-15 stycken bulvaner och placera dessa placeras i en hästskoform. Detta ser då ut som en naturligt betande flock och inkommande duvor landar i det lediga platsen i mitten. Nedskjutna duvor används med stor fördel till att förstärka massintrycket. 

Änder och gäss
Bulvaner och vettar kan användas vid sträckjakt på änder och gäss. Gåsbulvaner placeras mot vinden, inom skotthåll från gömslet. För att få det att se så naturligt ut som möjligt bör ett antal bulvaner stå med upphöjt huvud för att då imitera vakthållaren medan resten av flocken betar. Man kan också med fördel placera några stycken bulvaner utom skotthåll som blickfång för inflygande gäss.

Jakt med vettar
Att placera vettar ute på det öppna vattnet kan göra väldigt stor nytta vid sträckjakt efter änder. För att förstärka det naturliga intrycket kan man använda sig av en lockpipa.
Det är viktigt att man placerar vettarna där fåglarna finner det naturligt att landa annars minimerar du chansen att få in fler.
Om man skjuter på en fågel som inte direkt dör vid träffen är det viktigt att direkt skjuta på den igen, eftersom den annars kan dyka och bli svår att återfinna eller om den hamnar på land så gömmer den sig skadad och det kan bli ett knepigt eftersök.
Jaktformen fungerar som allra bäst i en svag eller måttlig vind. Om det är för lugnt på vattnet ger inte vettarna ett levande intryck och blåser det för mycket rör de sig onaturligt. Så det handlar verkligen om att hålla koll på vind och planera jakten.